Våren 2024 var mycket blött i Skåne. Upptorkningen gick mycket långsamt och vårbruket startade sent. Det kom till och med snö i början av april. Upptorkingen började i april och sedan blev det torrt och varmt i maj. Speciellt på lättare jordar finns torkskador.

Tillväxten drog igång rejält i maj, utvecklingen har gått snabbt sedan dess och att det har kommit nederbörd under de senaste veckorna. Vi kan se positivt framåt. Höstgrödorna har klarat den här speciella våren mycket bättre än vårgrödorna.

Hittills har det varit inte så stort svampangrepp i höstsäd. Undantaget är dock förekomst av gulrost i vissa regioner och i vissa sorter. Stora angrepp har förekommit i Kask och Norin.  KWS Kerrin, SU Joran, RGT Reform, Julius, Guiness, Bright, KWS Ahoi, Etana har också blivit angripna av gulrost, dock oftast i mindre omfattning.

Vetets bladfläcksjuka (DTR) har förekommit i höstvete efter höstvete i fält med mycket skörderester på markytan. Det visar igen att en bra växtföljd är grundförutsättning för att förebygga problem.

Vårbruket

Sådden av vårsäd, åkerbönor och sockerbetor kom i gång mycket senare en vanligt i många regioner. Speciellt vid den plöjningsfria etableringen var det viktigt att inte så för tidigt eftersom upptorkningen av jorden var långsamt, speciellt på styva lerjordar.

Vårens erfarenhet är att användning av glyfosat inte ska göras för tidigt vid kalla förhållanden. Det behövs bra tillväxtförhållanden. Glyfosat-dosen ska inte heller vara för låg för att uppnå säker effekt.

Fält som såddes med direktsådd har oftast haft mycket bättre och jämnare uppkomst än fält som såddes efter många föregående bearbetningar (t.ex. efter vårplöjning och flera harvningar). Direktsådd har konserverat vatten och fukt i marken medan flera bearbetningar har oftast förbrukat vatten och torkat ut såbädden.

Renkavle – en tuff utmaning  (Ager-Rævehale)
Resistensproblemen har ökat markant under de senaste åren.  Herbicidbehandlingar mot renkavle i höstvete visade varierande effekter. Det finns en hel del fält där kombinationer av olika preparat (t.ex. full dos Atlantis OD + full dos Avoxa) har haft svaga effekter. För att kunna förebygga och hantera resistens är det avgörande att ha helheten i fokus och att tänka om. Det finns positiva exempel.

Flera gårdar har fråmgång genom en radikal omställning av odlingsstrategin. En bra växtföljd i balans med höst- och vårgrödor, mellangrödor och direktsådd i form av no-till etablering har blivit effektiva verktyg inom integrerad renkavlebekämpning. Extra viktigt är ”falsk såbädd” (stale seedbed), användning av glyfosat innan sådden och sådd med ”no disturbance” direktsåmaskin.

I april genomfördes en maskindemonstration i Skåne med olika radhackor för att bekämpa renkavle. På demonstrationsfältet såddes höstvete med 25 cm radavstånd med Horsch Avatar efter höstraps.

Radhackning kan bli en intressant lösning för gårdar med resistenta gräsogräs.

Det finns nya utmaningar. Nya gräsogräs är på frammarsch i Sverige. Det handlar om råttsvingel (væselhale) och hönshirs (hanespore). Här finns stort behov av att lära sig hur dem kan bekämpas.

Goda möjligheter att satsa på fånggrödor/mellangrödor
I samband med årets SAM-ansökan för EU-stöd är det möjligt att söka stöd för fånggrödor, mellangrödo och vårbearbetning i stora delar av Skåne. Många lantbrukare satsar på den här möjligheten. Efterfrågan är stor.

Den planerade ersättningsnivån 2024 per hektar åkermark är motsvarande 147 euro för fånggrödor, 128 euro för mellangrödor och 69 euro för vårbearbetning (= ingen jordbearbetning efter skörd innan 1 januari 2025).

Mer information om de här stöden kan du hitta här