Foto: Forside af rapport 2019:8 “Vilka effekter kan ett glyfosatförbud medföra?” fra Jordbruksverket

Hop til dansk oversættelse.

Svensk:
Sedan 2019 har en speciell europeisk utvärderingsgrupp arbetat med det verksamma ämnet glyfosat. Utvärderingsgruppen AGG som består av myndigheter från fyra EU-länder (Frankrike, Nederländerna, Sverige, Ungern) har utvärderat gemensamt med målsättningen att utreda och att uppnå vetenskaplig konsensus. Det nuvarande EU-godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i växtskyddsmedel går ut 15 december 2022. AGG har i sin utvärdering gått igenom en stor mängd tillgängliga studier om glyfosats påverkan på människor och djurens hälsa och miljöeffekter som till exempel risk för läckage till grundvatten och effekter på flora och fauna. En av de effekterna på människors hälsa som AGG har tittat på är ifall glyfosat är cancerogent. Utifrån all den data från djurförsök och epidemiologiska studier som har gåtts igenom ser AGG att glyfosat inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerogent.

AGG har efter sin omfattande vetenskapliga utredning kommit fram till att glyfosat lever upp till gällande lagkrav och föreslår därför att godkännandet förlängs. Slutsatsen som AGG drar är att rätt hanterat så kan glyfosat användas utan att det uppstår oacceptabla risker.

Vad kommer att hända nu?
Rapporten från utvärderingsgruppen AGG lämnades till EU:s gemensamma kemikaliemyndighet ECHA (European Chemical Agency) och unionens livsmedelsmyndighet EFSA (European Food Safety Authority) den 15 juni 2021.  Sammanfattningen av den 11 000 sidor långa rapporten finns här ved ec.europa.eu

Nu fortsätter processen i EU och i slutänden avgörs frågan gemensamt av EU:s medlemsländer.
Nästa steg i prövningen är att EFSA och ECHA kommer att granska utvärderingen och därefter kommer materialet att revideras innan utvärderingen och förslag på harmoniserad klassificering publiceras. I samband med det kommer ECHA och EFSA att publicera material på deras respektive hemsidor och bjuda in till samråd under hösten 2021 (preliminärt start i september 2021) då tredje part samt övriga medlemsländers myndigheter kan lämna synpunkter. EFSA och ECHA lämnar sedan sina slutsatser till EU-kommissionen och därefter fattar EU-kommissionen beslut i samråd med medlemsländernas regeringar. Det slutgiltiga beslutet om glyfosat kommer att tas på hösten 2022.

Det betyder för oss att framtiden för glyfosat fortfarande präglas av osäkerhet. Det är i dagsläget svårt att förutse vad som kommer att hända under kommande samrådsperioden på hösten 2021 och hur EU-kommissionen och medlemsländernas regeringar ställer sig till frågan.

Diskussionen kommer också att påverkas starkt av politiska händelser på nationell nivå. Till exempel har Tyskland nu i juni tagit eget nationellt beslut att förbjuda användning av glyfosat från och med 1 januari 2024.    

Begränsningar för användning av glyfosat i Sverige
I Sverige får växtskyddsmedel med glyfosat inte användas inom lantbruket före skörd av spannmål och den 1 oktober2021 införs användningsförbud i bland annat hemträdgårdar, kolonilotter och skolgårdar också för växtskyddsmedel som innehåller glyfosat.

Många av glyfosat-produkter som används i Sverige har i ny- eller omregistreringar fått begräsningen att de bara får användas med 1 behandling per år samt att olika användningsområden inte får kombineras. I praktiken betyder det: Dessa produkter kan inte användas i samma fält på hösten om de redan har använts exempelvis i det här fältet på våren inför vårbruket.

Konsekvensanalys i Sverige
2019 publicerades rapporten ”vilka effekter kan ett glyfosatförbud medföra?”. Den finns här att hitta hos Jordbruksverket:

Inom det här arbetet gjordes analyser och beräkningar för olika exempelgårdar i Sverige.
Rapporten har följande viktiga budskap:

• Ett förbud skulle påverka både jordbruks- och trädgårdsproduktion negativt genom minskad avkastning, ökad produktionskostnad och en ökad känslighet för årsmånsvariationer.
• Växtnäringsförluster och klimatpåverkan från svensk vegetabilieproduktion skulle öka, åtminstone på kort sikt.
• Det finns behov av forskning och rådgivning för att utveckla och integrera ekonomiskt och miljömässigt hållbara metoder för ogräsbekämpning.

Tyvärr gjordes ingen konsekvensanalys för gårdar med Conservation Agriculture.

Kan Conservation Agriculture fungera utan glyfosat?
Det är svårt att ge ett bra svar till den här frågan. Det finns vissa erfarenheter i utlandet med t.ex. ”organic no-till” i USA (Rodaleinstitute.org) men här i Skandinavien har vi knappast erfarenheter med no-till utan glyfosat.

Speciella utmaningar för CA helt utan glyfosat är:

• Utveckla strategier för att odla utan glyfosat utan att jordbearbeta hela markytan
• Utveckla strategier mot aggressiva gräs- och rotogräs
• Att lära sig det praktiska ”hantverket”: rätt verktyg och insats vid rätt tillfälle (inkl mellangrödor)
• Att lyckas ekonomiskt utan högre kostnader eller bortfall av intäkter

Det är viktigt att hålla koll på FAO’s definition av ”Conservation Agriculture”.

Enligt FAO’s definition gäller följande för CA:
Kontinuerlig minimal mekanisk ”störning” av jorden genom direktsådd (no-till). Den bearbetade ytan måste vara mindre än 15 cm bred eller omfatta mindre än 25 % av den odlade ytan. Mekanisk bearbetning bör begränsas till syftet att placera utsäde eller gödselmedel.
Den här definitionen betyder att det inte är möjligt inom CA att bearbeta hela markytan. Normal stubbbearbetning eller mekanisk ogräsbekämpning där hela markytan bearbetas med tallriksredskap eller kultivator är inte möjligt inom CA konceptet.  

Om vi inte skulle ha möjlighet att använda glyfosat inom CA i framtiden blir det avgörande att optimera verktygen inom integrerad ogräs-bekämpning och att använda verktygen optimalt. Vi kan komma långt med en bra växtföljd, optimal etablering, konsekvent fälthygien och optimal användning av tillgängliga herbicider.
Det som blir riktigt tufft är att lyckas i kampen mot aggressiva gräsogräs och rotogräs utan jordbearbetning och utan användning av glyfosat.

Dansk oversættelse af artikel

Hvad vil der ske med glyphosat i fremtiden?

Assessment Group on Glyphosate (AGG) foreslår fortsat EU-godkendelse af glyphosat. Sagen skal nu behandles i EU systemet .

Siden 2019 har en særlig europæisk evalueringsgruppe arbejdet med det aktive stof glyphosat. AGG-evalueringsgruppen, der består af myndigheder fra fire EU-lande (Frankrig, Holland, Sverige, Ungarn), har evalueret sagen sammen med det formål at undersøge og opnå videnskabelig enighed. Den nuværende EU-godkendelse af det aktive stof glyphosat i plantebeskyttelsesmidler udløber den 15. december 2022. I sin evaluering har AGG gennemgået et stort antal tilgængelige undersøgelser af glyphosats indvirkning på mennesker og dyrs sundhed og miljøeffekter såsom risikoen for lækage til grundvand og effekter på flora og fauna. En af de virkninger på menneskers sundhed, som AGG har set på, er, om glyphosat er kræftfremkaldende. Baseret på alle data fra dyreforsøg og epidemiologiske undersøgelser, der er gennemgået, vurderer AGG, at glyphosat ikke opfylder kriterierne for at blive klassificeret som kræftfremkaldende.

Efter de omfattende videnskabelige undersøgelser har AGG konkluderet, at glyphosat overholder gældende lovkrav og foreslår derfor, at godkendelsen forlænges. Konklusionen, som AGG drager, er, at glyphosat kan håndteres korrekt uden uacceptable risici

Hvad sker der nu?
Rapporten fra AGG-evalueringsgruppen blev forelagt Det Europæiske Kemikalieagentur (ECHA) og Den Europæiske Fødevaresikkerhedsautoritet (EFSA) den 15. juni 2021. Resuméet af rapporten på 11.000 sider kan findes her (ec.europa.eu)

Nu fortsætter processen i EU, og i sidste ende afgøres spørgsmålet i fællesskab af EU-landene.
Det næste trin i gennemgangen er, at EFSA og ECHA gennemgår evalueringen, og at materialet derefter revideres, inden evalueringen og forslag til harmoniseret klassificering offentliggøres. I forbindelse med dette vil ECHA og EFSA offentliggøre materiale på deres respektive websteder og invitere til høringer i efteråret 2021 (foreløbig start i september 2021), her kan tredjeparter og myndigheder i andre medlemsstater fremsætte kommentarer. EFSA og ECHA forelægger derefter deres konklusioner for Europa-Kommissionen, og derefter træffer Europa-Kommissionen beslutninger i samråd med medlemsstaternes regeringer. Den endelige beslutning om glyphosat vil blive taget i efteråret 2022.

Dette betyder for os, at fremtiden for glyphosat stadig er usikker. Det er i øjeblikket vanskeligt at forudsige, hvad der vil ske i den kommende høringsperiode i efteråret 2021, og hvordan Europa-Kommissionen og regeringerne i medlemslandene vil reagere.
Diskussionen vil også blive stærkt påvirket af politiske begivenheder på nationalt plan. For eksempel har Tyskland nu i juni taget sin egen nationale beslutning om at forbyde brugen af glyphosat fra 1. januar 2024.

Begrænsninger for brugen af glyphosat i Sverige
I Sverige må plantebeskyttelsesmidler med glyphosat ikke anvendes i landbruget før høst af korn, og den 1. oktober 2020 indføres der også et forbud mod brug af glyphosatholdige midler i haver, kolonihaver og skolegårde.
Mange af glyphosatprodukterne, der er brugt i Sverige, er begrænset ved nye registreringer eller omregistreringer. Der kan kun bruges glyphosat-holdige midler ved en behandling om året, og forskellige anvendelsesområder må muligvis ikke kombineres. I praksis betyder det at glyfosat ikke kan bruges i en mark om efteråret, hvis der allerede er brugt glyfosat om foråret.

Konsekvensanalyse i Sverige
I 2019 blev rapporten ”Hvilke virkninger kan et glyphosatforbud have?” offentliggjort. Det kan findes hos Jordbruksverket .
Ved udarbejdelse af rapporten blev der foretaget analyser og beregninger for forskellige gårdtyper i Sverige.

Rapporten har følgende vigtige konklusioner:

• Et forbud ville have en negativ effekt på både landbrugs- og havebrugsproduktion gennem reducerede udbytter, øgede produktionsomkostninger og øget følsomhed over for årlige variationer.
• Planteernæringstab og klimapåvirkning fra svensk grøntsagsproduktion vil stige, i det mindste på kort sigt.
• Der er behov for forskning og rådgivning for at udvikle og integrere økonomisk og miljømæssigt bæredygtige metoder til ukrudtsbekæmpelse.

Desværre blev der ikke foretaget nogen konsekvensanalyse for bedrifter med Conservation Agriculture.

Kan Conservation Agriculture fungere uden glyfosat?
Det er vanskeligt at give et godt svar på det spørgsmål. Der er nogle oplevelser i udlandet med f.eks. “Organisk no-till” i USA (Rodaleinstitute.org); men her i Skandinavien mangler vi gode erfaringer med no-till uden glyphosat.

Særlige udfordringer for CA helt uden glyphosat er:

• at udvikle strategier til dyrkning uden glyphosat og uden at bearbejde hele jordoverfladen
• at udvikle strategier mod aggressivt græs og rodukrudt
• at lære det praktiske “håndværk”: Det rigtige værktøj og indsatsen på det rigtige tidspunkt (inkl. mellemafgrøder)
• at få succes økonomisk uden højere omkostninger eller tab af indtægter

Det er vigtigt at holde styr på FAO’s definition af “Conservation Agriculture”, hvoraf følgende gælder for CA:
Kontinuerlig minimal mekanisk “forstyrrelse” af jorden ved direkte såning (dvs. ingen jordbearbejdning). Bearbejdede striber skal være mindre end 15 cm brede. og det samlede bearbejdede areal skal dække mindre end 25% af det dyrkede areal. Mekanisk jordbearbejdning bør begrænses til formålet med placering af frø eller gødning.
Denne definition betyder, at det ikke er muligt inden for CA at bearbejde hele jordoverfladen. Normal stubbearbejdning eller mekanisk ukrudtsbekæmpelse, hvor hele jordoverfladen bearbejdes med skiver eller tænder, er ikke mulig inden for CA-konceptet.

Hvis vi ikke har mulighed for at bruge glyphosat i CA i fremtiden, vil det være afgørende at optimere værktøjerne i integreret ukrudtsbekæmpelse og at bruge værktøjerne optimalt. Vi kan gå langt med et godt sædskifte, optimal etablering, god markhygiejne og optimal brug af tilgængelige herbicider.
Det, der bliver virkelig hårdt, er at lykkes i kampen mod aggressivt græsukrudt og rodukrudt uden jordbearbejdning og uden brug af glyphosat.