Våren i Skåne 2022 – och lite om fånggröder och glyfosat

Mycket regn i februari, snabb upptorkning i mars, tidig sådd i mars
No-till direktsådd havre efter oljerättika
No-till direktsådd havre efter oljerättika

Våren 2022 har hittills varit speciellt i Skåne. Efter mycket regn i februari räknade vi med att det bli en sen start med vårbruket. I mars försvann vattnet och marken torkade upp snabbt. Vårbruket kom i gång tidigt och genomfördes vid bra förhållanden. I anslutning har vi inte haft någon snabb uppvärmning av jorden. Vi har haft många dagar med nattfrost i mars. I slutändan blev det ingen tidig utan det blev normal uppkomst. Vi kan se stora skillnader mellan fält som såddes med direktsådd/grund plöjningsfri bearbetning (= vattenkonserverande etablering) och fält som såddes konventionellt (plöjning och harvning) – speciellt på styvare jordar: Fälten där vårspannmål såddes konventionellt har oftast ojämn uppkomst, speciellt i fältdelar med högre lerhalt. Vissa regioner i Skåne fick mycket regn innan påsk: Det orsakade erosion, igenslamning och skorpa speciellt i konventionellt etablerade fält. Det visar en gång till att plöjningsfri etablering kan ge bättre markstruktur och kan göra jorden mer väderstabil. Viktigast är alltid att vattnet kan lämna fälten: Se till att dräneringssystemet fungerar och undvik markpackning.

No till direktsådd höstvete efter höstraps

I dagsläget har höstspannmål och höstraps normal utveckling. Tillväxten är intensiv sedan vi har haft några varmare dagar. Grödorna har bra vattenstatus. Det torra vädret som vi har haft i mars/april har också medfört att det inte har skett något större svampangrepp, varken i höstraps eller höstspannmål. Angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) i höstvete efter höstvete i fält med mycket skörderester på markytan har hittills inte förekommit. Vi ser positivt framåt och vi hoppas att våren framöver inte bli för blött eller för torrt.

Höstraps etablerad med Strip Cat strip-tillage

Sverige planerar att göra större insatser för odling fånggrödor och mellangrödor från och med 2023

I samband med nya CAP 2023 (eco-schemes) kommer lantbrukare i stora delar av Sverige ha möjlighet att

ansluta sig till ettåriga miljö- och klimatstöd. Det handlar om ersättning för minskat kväveläckage (”fånggröda”, ”vårbearbetning”) och om ersättning för kolinlagring (”mellangröda”). Alla detaljer är inte bestämda än. Ersättningar kommer troligen att ligga på följande nivåer: 

”Minskat kväveläckage”: ”fånggröda” ca 1500 svenska kronor/ha, ”vårbearbetning” ca 700 svenska kronor/ha.

”Kolinlagring”: ”mellangröda” ca 1300 svenska kronor/ha.

Det är positivt att det handlar om ettåriga stöd (och inte om fleråriga med fast areal) som kan ge lantbrukare större flexibilitet och som kan öka arealen som hålls bevuxen under större delar av året. Det kan hjälpa lantbrukare som är på väg till Conservation Agriculture. Det är viktigt nu att göra villkor och detaljer för de här stöden attraktiva så att många lantbrukare kan ansluta sig. Vi på HIR Skåne står i dialog med Sveriges Jordbruksverket och bidrar med förslag och idéer.

Glyfosat

2022 blir avgörande för framtiden av glyfosat inom EU. Det har inte blivit så mycket diskussion om glyfosat i Sverige under den senaste tiden. Osäkerheten medför att en del gårdar avvaktar med investeringar i teknik för etablering och sådd. Ett eventuellt glyfosat-förbud kommer speciellt att påverka bekämpning av gräsogräs och vallbrott.

Vad kommer att hända på gårdsnivå? För att diskutera den här frågan har den svenska miljörådgivningen ”Greppa Näringen” tagit fram en ny rådgivningsmodul: ”Odlingsstrategi med och utan glyfosat”. Vi som rådgivare inom ”Greppa Näringen” jobbar med den modulen sedan förra året. Modulen handlar om att diskutera förändringar och anpassningsåtgärder på gårdsnivå. Det handlar om växtföljden, maskinval och användning för mekanisk ogräsbekämpning, anpassningar i herbicidstrategin och andra relevanta frågeställningar. Inom den här modulen använder vi ett avancerat Excel-beräkningsverktyg. Med hjälp av det här verktyget är det möjligt att beräkna förändringar i intäkter och kostnader samt att beräkna konsekvenser för miljön (kväveutlakning, drivmedelförbrukning, koldioxidutsläpp, arbetstid) för den enskilda gården.

Del denne artikel

RELATEREDE ARTIKLER

FRDK medlems login

Her kan du logge ind hvis du er medlem.

Er du ikke medlem?

frdk logo
Nyhedsbrev

Gå ikke glip af noget!

Vi spammer ikke! Læs vores privatlivspolitik hvis du vil vide mere.